Publicerat 15 februari 2019 i kategorin Artiklar

Sjukpenninggrundande inkomst och obetalda semesterdagar

Din sjukpenninggrundande inkomst fastställs av Försäkringskassan och ligger till grund för beräkningen av flera slags ersättningar inom socialförsäkringssystemet. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som du kan antas få tills vidare för eget arbete.

Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att dina inkomstförhållanden har ändrats. Om din inkomst minskar så sänks normalt även din sjukpenninggrundande inkomst.

Bakgrund

Anna arbetade som receptionist. Från den anställningen var hon helt föräldraledig under en längre tid. I februari 2015 återgick hon i arbete. Under tiden 6 augusti–29 september 2015 tog hon ut 18 obetalda semesterdagar. Det innebar att hon under den perioden arbetade 60 procent av heltid och hade semester resterande 40 procent. Anna fortsatte därefter att arbeta 60 procent av arbetstiden och ansökte om föräldrapenning beträffande resterande 40 procent.

Försäkringskassan

Försäkringskassan beslutade att fastställa Annas sjukpenninggrundande inkomst utifrån en årsinkomst som motsvarade 60 procent av hennes heltid. Skälet var att de obetalda semesterdagarna skulle jämställas med tjänstledighet och därför inte kunde ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet konstaterade att intjänade semesterdagar jämställs med inkomst av förvärvsarbete vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

I semesterlagen finns dels regler om rätt till ledighet, dels bestämmelser om semesterlön som är rätt till ersättning under semesterledighet. Rätten till ledighet innebär att en arbetstagare normalt har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. För att erhålla semesterlön under ledigheten krävs att den är intjänad under året närmast före semesteråret, intjänandeåret. Om en arbetstagare inte har 25 intjänade semesterdagar under semesteråret har denne rätt att ta ut resterande semesterdagar obetalda.

De semesterdagar som Anna hade rätt att ta ut enligt semesterlagen var inte intjänade och gav henne följaktligen ingen inkomst. Uttag av obetald semester kan därför, enligt HFD, inte jämställas med förvärvsarbete som ger inkomst i den mening som avses i regelverket om sjukpenninggrundande inkomst. Det blev därför ingen ändring av Försäkringskassans beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2018-12-21, mål nr7041-17

Publicerat 18 oktober 2019

Pensionärsskatten sänks

2007 sänktes skatten på arbetsinkomster när jobbskatteavdraget infördes. Då uppkom en skatteklyfta mellan lön och pension. Denna skatteklyfta beskrivs ibland felaktigt som en pensionärsskatt. Förhöjt grundavdrag Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2019

Värnskatten avskaffas

Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst över en viss nivå betalar statlig inkomstskatt på den inkomsten. Den statliga inkomstskatten styrs av de så kallade skiktgränserna, vilket innebär att skatten tas ut efter olika skattesatser i olika skikt. Skiktgränser För 2019 gäller att på den del av din inkomst som överstiger 490 700 kr (skiktgräns 1) är den statliga skatten 20 …

Läs mer

Publicerat 16 oktober 2019

25 000 kronors bolag

Aktiekapitalet fyller en funktion som skydd för bolagets fordringsägare eftersom bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Förslaget Nu föreslås att det lägsta tillåtna aktiekapitalet …

Läs mer

Publicerat 16 oktober 2019

Krav på elektronisk betalning för rut- och rotavdrag

Rut- och rotavdraget är egentligen inget avdrag utan en skattereduktion där utbetalning sker enligt den så kallade fakturamodellen. Den innebär i praktiken att du som köpare får en preliminär skattereduktion direkt vid köpet genom att du betalar endast en del av arbetskostnaden till utföraren. När arbetet är utfört och du har betalat din del av arbetskostnaden ansöker utföraren …

Läs mer

Publicerat 12 september 2019

Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager

Janne blev uppsagd från sin butikslokal på grund av en fastighetsombyggnad. I samband därmed avslutade han sin affärsrörelse. Hans verksamhet hade gått dåligt under flera år och han avsåg även att gå i pension. Det fanns därför ingen anledning att fortsätta verksamheten i andra lokaler. Kvarvarande lager ansåg han saknade värde så han skänkte det till Myrorna och …

Läs mer

Publicerat 11 september 2019

Ersättning till uppsagd lokalhyresgäst

Vid lokalhyra gäller inte samma besittningsskydd som vid bostadshyra. En lokalhyresgästen har till exempel inte rätt till förlängning av hyresavtalet. Vid en obefogad uppsägning ska i stället hyresgästen ersättas för den förlust som uppkommer genom uppsägningen. Bakgrund Anna hyrde en lokal i en fastighet som kommunen köpte 2014. Med anledning av att fastigheten skulle rivas sade …

Läs mer

Publicerat 10 september 2019

Sjukförsäkringsförmån

Fram till och med den 30 juni 2018 var privat hälso- och sjukvård en skattefri förmån. Nu är all sjukvård, både offentligt finansierad och privat som arbetsgivaren betalar, skattepliktig. Men fortfarande gäller att förmån av hälso- och sjukvård inte ska beskattas om den avser vård utomlands om du blivit sjuk i samband med en tjänsteresa. Inte heller förmån av …

Läs mer

Publicerat 13 juni 2019

Utgifter för fönsterbyte

Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i …

Läs mer

Publicerat 12 juni 2019

Beräkning av justerad anskaffningsutgift

För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie. Bakgrund Karl …

Läs mer

Publicerat 12 juni 2019

Pensionssparavdrag när pensionsrätt saknas i anställningen

Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring. …

Läs mer

Gå till startsidan